1851-1906 Swedish Ernst Josephson Gallery was a Swedish painter from a prominent Jewish family, whose main work was done on portraits and paintings of folk life. He did his art studies in Italy, France and the Netherlands, among others, and is reputed to have said at the age of 20: "I will become Sweden's Rembrandt or die." However, his life was marred by illness. He contracted syphilis at a relatively young age, and in 1888 he became mentally ill during a visit to Brittany, having religious hallucinations and believing that he was God and Christ. He was later taken to hospital in Uppsala and diagnosed with schizophrenia, but continued working throughout his disease, often while in a trance-like state. He also wrote poetry, in the collections Svarta rosor (1888, Black Roses) and Gula rosor (1896, Yellow Roses). His main work, Strömkarlen (1884, the Nix), was refused by the Swedish National Museum in Stockholm - however, Prince Eugen, Duke of Narke, bought the painting in fury over the decision. Grandfather of Erland Josephson.  Related Paintings of Ernst Josephson :. | ketty rindskopf,skiss | David and Saul | Woman dressed in black | spanska smeder | David and Saul |
Related Artists:
Carlo di Braccesco
active in Liguria and Lombardy 1478-1501
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.
Antonio Badile
Antonio Badile (c. 1518 - 1560) was an Italian painter from Verona. He trained with his uncle Francesco Badile. Along with Giovanni Francesco Caroto, Antonio is known as one of the mentors of Paolo Veronese and Giovanni Battista Zelotti; as well as his father-in-law. Badile is described as continuing the "retardataire" tradition of Giovanni Francesco Caroto well past the 1540s. His masterpiece is the altarpiece for San Nazaro of a Madonna and Saints (1540); another notable work is his Resurrection of Lazarus for the chapel of Santa Croce in the church of San Bernardino. Other works are found in towns of the Veneto.